Om hästen

Genetik

Genetik

Genetik kan även kallas ärftlighetslära och är en vetenskap som kan utnyttjas i avelsarbete. Trots det är det även andra faktorer – träning inräknat – som påverkar hur hästen till sist blir.

föl-med-swb-sto-i-hage-atlet-efter-noggrannt-avelsarbete-kring-genetik

Principerna för olika egenskapers nedärvning fungerar på ungefär samma sätt hos både hund och häst. Utifrån vilka egenskaper som är eftersträvandsvärda kan avelsarbetet påverkas. Foto: Lisa Chröisty

Hästavel – få avkommor och viktigt arbete

Hästaveln skiljer sig från annan husdjursavel genom att det ges relativt få avkommor från varje sto. Det gör valet av föräldra-djur viktigt, och därmed registreras alla viktiga egenskaper hos både hingstar och ston som ska gå i avel. Och detta har stor betydelse för val av metoder för avelsvärdering och urval av avelsdjur.

Genetik som vetenskap uppkom 1905. Därefter har grunderna i läran utvecklats de senaste 50 åren och där en kunskapsexplosion ägt rum under 2000-talet på det molekylärgenetiska området.

Utfodring och träning viktiga faktorer

Miljön, bland annat utfodring och träning, inverkar också på egenskaperna hos varje häst. Det är inte säkert att en häst med bästa möjliga härstamning blir en framgångsrik tävlingshäst. Det krävs också en bra uppfödning och skicklig träning för att utveckla en framgångsrik individ.

dressyrhäst-avlad-för-prestation-genom-genetik-och-avel

Det är inte enbart träning – utan också utfodring och träning som påverkar hur egenskaperna hos en häst påverkas. Foto: Lisa Chröisty

Kvalitativa eller kvantitativa egenskaper?

Arvsanlagen – det som går i arv från generation till generation – finns i cellerna hos varje levande varelse. De styr cellernas och därmed hela individens utveckling. De flesta egenskaper som är av betydelse för exteriör och prestationsförmåga, beror på många anlag.

Kvalitativa egenskaper – ex hästens färg samt defekter

Kvalitativa egenskaper är sådana som enbart styrs av gener. Exempel på det är hästens färger och ett antal defekter. Kvalitativa egenskaper kan i allt större utsträckning upptäckas genom så kallade gentester – och därför bli kända redan innan fölet är fött.

Kvantitativa egenskaper – ex hästens mankhöjd

Hästens mankhöjd är istället ett exempel på kvantitativ egenskap. Mankhöjden kan variera en hel del beroende på arv och miljö. De flesta hästar har en storlek som ligger inom 3-4 cm från medeltalet för den aktuella rasen och könet.

Det mest sannolika är att avkomman blir ett mellanting mellan föräldrarna men det finns både individer med bättre och individer med sämre värden. De flesta betydelsefulla egenskaper bestäms av både de nedärvda anlagen och den miljö som individen utvecklas i.

shetlandsponny-hästras-visar-på-olikheten-i-genetik-hos-häst-efter-avel

Sammanfattning:

  • Att ta hänsyn till hästens genetik är viktigt vid avelsarbete, men det finns även andra faktorer, exempelvis utfodring och träning, som påverkar hur hästen blir.
  • Kvalitativa egenskaper styrs enbart av gener, t.ex. hästens färg och eventuella defekter.
  • Kvantitativa egenskaper styrs av många olika gener samt i koppling till hästens omgivande miljöfaktorer, exempelvis hur klimatet är. En sådan egenskap är hästens mankhöjd.

Källa: Jan Philipsson, statsagronom på institutionen för husdjursgenetik vid SLU. Publicerad 2011-09-21

Relaterat: