Häst & människa

Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhet med häst

Trafikolyckor där hästar är inblandade är ofta allvarliga. Varje år inträffar ett tiotal trafikolyckor med rid- och körhästar. Helst vill man att hästar som ska vistas i trafiken är vana vid olika slags fordon så att de blir ”trafiksäkra”.

Men ingen häst är 100 procent ”trafiksäker” i alla lägen. När en häst blir stressad kan den bete sig explosivt och farligt. Därför är det viktigt att göra rätt både som ryttare, kusk och medtrafikant, så att farliga situationer undviks.

Det är också viktigt att samhällsplanerare tar med hästen i bilden. Planera för hästen i samhället genom att se till att ridning kan göras säkert bland andra trafikanter.

Ridning på trafikerad väg

Att hålla avstånd och sänka hastigheten är viktigt för att säkert kunna passera häst och ryttare på väg. Foto: Carin Wrange

Anlägg rid- och körvägar i hästtäta områden för att minska konflikter och markslitage. Ridande skall ju använda sig av körbanan om inte särskild ridbana finns.
På körbanan ska man hålla sig så långt till höger som möjligt, helst på vägrenen om det finns någon. En bilfri tunnel under en hårt trafikerad väg skulle ofta vara säkrare för hästar än att gå över vägen. Men om tunneln skulle vara mörk och trång och hästen måste samsas med plötsligt uppdykande mopeder, cyklar och barnvagnar kan det göra hästar rädda. Det är inte tillåtet att rida på cykel- eller gångbana, men man kan bygga en intilliggande ridbana som är skyltad för hästar.

Så det gäller att bygga rätt, olika exempel visas i en skånsk rapport.

Ofta ljust och torrt ute när olyckorna sker

Olycksstatistiken visar att flest hästrelaterade trafikolyckor sker på torsdag- och fredagseftermiddagar. Ofta är det ljust ute, hyfsat väder (uppehåll) och torr vägbana. Olyckor sker både med fordon som kommer framifrån och bakifrån.  För körda hästar är det ofta i vägkorsningar. Kanske missbedömer andra trafikanter hur lång tid det tar för ett långsamt hästekipage. Merparten av olyckorna sker på 50- och 70-vägar.

Bilister och andra medtrafikanter måste ta det lugnt kring hästar

Bilisterna, motorcyklisterna och cyklisterna tänker inte alltid på att det kan finnas hästar som är nybörjare i trafiken, och hur snabbt det kan gå när en rädd eller stressad häst bryter ut eller kastar sig om. Hästar kan bli stressade av fordon, även cyklar. Men ibland är det saker utanför vägbanan som gör att de blir uppskärrade – en plastpåse som fladdrar upp, en rullskidåkare, en fasan eller bara en mörk stor sten i deras synfält. Ibland svårt att förutse, så ta det lugnt. Sakta farten mjukt, passera med god marginal och öka farten mjukt efteråt.

Det vore bra om alla som vistas i trafiken hade kunskap om hästens beteende och förstod hur mycket hänsyn man måste visa varandra för att både medtrafikanter och ryttare ska vara säkra i trafiken.

Slädtur med handhäst

Träna hästen vid trafik på en liten väg i början, med en rutinerad häst som sällskap. Foto: Sigbritt Mattson

Ovana hästar och ryttare förekommer

Ovana hästar som ska börja tränas att gå i trafiken bör ridas eller köras av erfarna personer och ha sällskap med rutinerade hästar.

Ovana ryttare ska inte rida i trafiken. När man är mer ridvan och börjar rida på vägar med trafik, bör man ha bra handledning och använda rutinerade hästar. Rid med en lätt kontakt med bettet.

Ett vanligt misstag som ryttare gör med en häst som hetsar upp sig i trafiken är att böja hästens hals och huvud utåt, från trafiken, genom att hålla hårdare i den tygel som vetter bort från bilarna. Det får ofta till följd att hästen svänger ut sin bakdel mot bilarna, och riskerar att bli påkörd. Istället bör man hålla hästens huvud lätt ställt (böjt) in mot vägbanan och bilarna. Eftersom hästen ser bilarna bättre på det sättet får den bättre överblick och kontroll på situationen, och om den börjar konstra hamnar inte bakdelen inte lika lätt rakt ut i trafiken.

Splittra inte hästgruppen

Hästar har en stark flockinstinkt. Håll ihop hästgruppen i trafiken. Om hästarna kommer ifrån varandra, till exempel på varsin sida om en väg eller en järnväg, kan en orolig häst försöka springa ut i trafiken eller framför tåget för att ansluta till de andra. Hästar som kommer lösa i trafiken kan bete sig lika ”irrationellt” – de söker sin trygghet i de andra hästarna och vill ofta springa hem till sitt stall, och förstår inte att bilarna är farliga.

Om du som bilist möter en grupp ryttare, eller om en grupp ryttare är på väg att passera vägen, är du skyldig att lämna fri väg eftersom gruppen i lagens mening utgör en så kallad ”annan procession”.

Ge tecken i trafiken

Ge tecken till övriga trafikanter vilken väg du tänker ta när du rider på en väg- samma tecken som vid cykling. När du rider, leder och kör en häst räknas ekipaget som ett fordon och du måste följa trafikreglerna.

  • Sträck ut armen rakt åt det håll du tänker svänga eller vända.
  • Höj armen som ett tecken på att du tänker stanna.
  • Ge tecken med hand eller ljussignal för att förebygga eller avvärja fara.
  • En utsträckt arm som förs uppåt och neråt betyder att man ber den andra trafikanten att sakta farten.
  • Om du kommer upp på en väg med en häst från terrängen, så är det du som ska stanna för trafiken på vägen.
  • Ta ögonkontakt med bilförare om det går.
  • Tacka och visa din uppskattning då andra trafikanter saktar in eller på annat sätt visar hänsyn.
  • Använd reflexer på BÅDE häst och ryttare i mörker. Tänk på att ni kan komma ifrån varandra vid en olycka.

Länkar:

Trafikolyckor med häst

Polisrapporterade trafikolyckor med ridande och hästekipage under perioden 1992-2005 har bearbetats och analyserats.

Totalt inom perioden inträffade det 157 olyckor där ridande och hästekipage var inblandad i. Av dessa var 80 (51 procent) olyckor med ryttare och 77 (49 procent) med hästekipage. I olyckorna skadades totalt 201 personer varav 93 (46 procent) i ryttarolyckor och 108 (54 procent) i olyckor med hästekipage.

I genomsnitt inträffar det årligen 11 olyckor med ryttare och hästekipage. Vid olyckorna dödas och skadas årligen 14 personer (4 svårt skadade och 10 lindrigt skadade). En nedåtgående trend i antalet olyckor och skadade personer kan konstateras framför allt under periodens tre senaste år.

De vanligaste olyckssituationerna för ryttarna är mötes- och upphinnandeolyckor och för hästekipage dominerar olyckor i vägkorsningar.

ekipage på trafikerad väg

Oavsett om trafiken möter eller kör om ett hästekipage så är det viktigt att visa stor hänsyn. Foto: Carin Wrange

Flest olyckor i mars och november

De flesta olyckorna inträffar under vår- och höstmånaderna. Flest ryttarolyckor inträffar i mars och november medan de flesta olyckor med hästekipage inträffar i maj och oktober. Ryttarolyckorna inträffar oftast på torsdagar och fredagar och de flesta olyckorna med hästekipage inträffar också på fredagar. Fördelningen över dygnet visar att endast ett fåtal olyckor inträffar före klockan 8 på morgonen och efter klockan 22 på kvällen. En förhöjd olycksfrekvens förekommer på eftermiddagen mellan klockan 14 och 16.

Cirka två tredjedelar av olyckorna förekommer utanför tättbebyggt område och en tredjedel i byar, mindre samhällen och i städer. Merparten inträffar på allmän väg (59 procent) och på vägsträckor med hastighetsbegränsning 70 km/h (51 procent). Ca 82 procent inträffar på sträckor och 18 procent i vägskäl.

Dagsljus och torrt väder

Cirka 80 procent av trafikolyckorna inträffar vid uppehållsväder. Endast en mindre andel inträffar när det regnar, snöar eller är dimma. Oftast är vägbanan torr (drygt 59 procent), men det är också i många fall vått, fuktigt eller vinterväglag. Cirka 73 procent av olyckorna inträffar i dagsljus och 22 procent i mörker.

Antalsmässigt inträffar det flest trafikolyckor i Skåne län (19 procent), i Västra Götalands län (13 procent) och i Dalarnas län (8 procent).

Hästekipagen är framförallt inblandade i olyckor med personbil (48 procent) och i singelolyckor (20 procent). I ryttarolyckorna är framförallt personbil (65 procent) och lastbil (17 procent) inblandade.

En viktig del i projektet var att redovisa och diskutera framtagna resultat med berörda parter vid ett trafiksäkerhetsseminarium som arrangerades i samverkan med Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) i Landskrona den 14 juni 2007. I workshopen deltog ett 20-tal företrädare från Polisen, LRF, STR, Arbetsmiljöverket, Länsförsäkringar, NTF, SLU, Lantmännen Maskin AB, Kommunal och media. Seminariet behandlade trafikelement som räknas som långsamtgående fordon (LGF), dvs traktorer, motorredskap, hästekipage och ryttare.

Baserat på workshopen och framtagna resultat föreslås följande åtgärder och fortsatt forskning:

  • Permanenta det nätverk som etablerats kring långsamtgående fordon i trafiken kompletterat med företrädare från Vägverket med flera.
  • Praktiska övningar i trafiksituationer med långsamtgående fordon bör införas i all trafikutbildning på körskolor
  • Läromedel bör ses över och förnyas vad gäller långsamtgående fordon
  • Information bör inriktas på såväl allmänhet som förare av LGF gällande beteende och synlighet
  • Lagstiftning bör ses över och förnyas med avseende på dagens trafiksituation för trafik med LGF
  • Problematiken med minderåriga i trafiken bör få speciell uppmärksamhet
  • Fordonen bör ses över gällande underhåll och synlighet
  • Statistik bör bearbetas gällande de ungas (15- 24 år) inblandning i olyckorna med avseende på beteende och kön
  • En informationsfilm bör utarbetas (ev. i samarbete STR & LRF)
  • Problematiken med vajervägar (2 + 1) för LGF bör undersökas vidare
  • Kontinuerlig uppföljning av statistik om olyckor med långsamtgående fordon